Högskola och universitet hos Uppsala universitet, 5 högskolepoäng.
Kursen förbereder för praktiskt användande av moderna synkrotronljuskällor och frielektronlasrar. Den innehåller teoretiska baskunskaper rörande elektromagnetisk strålning från relativistiska elektroner, strålning från böjmagneter och insättningselement, strålningens egenskaper: energifördelning, briljans, polarisation, tidsstruktur och koherens. Experimentella tillämpningar inom fysik, kemi, biologi och material- och nanovetenskap. Studier av elektronisk och magnetisk struktur: röntgenabsorption med magnetisk röntgendikroism, elektronspektroskopi, inelastisk röntgenspridning. Strukturmetoder: kristallografi, SAXS/WAXS (small-angle och wide-angle scattering). Avbildning: röntgenmikroskopi, röntgentomografi.
En överblick över möjligheter som ges av de senaste landvinningarna inom synkrotronljusteknik presenteras, till exempel rörande koherenta, ultrakorta röntgenpulser med extrem intensitet, samt ny teknik som gör koincidensmätningar möjliga.