Högskola och universitet hos Göteborgs universitet, 15 högskolepoäng.
Under de senaste årtiondena har både en tredje och en fjärde demokratiseringsvåg svept över världen. Som ett resultat av detta hävdar de flesta länder i världen idag någon form av demokratiskt styre. Beroende på var i världen man befinner sig skiljer sig dock demokratins kvalitet, utformning, förutsättningar och grad av konsolidering mycket. Dessa skillnader gör i sin tur att demokratin producerar olika utfall i olika länder och för olika befolkningsgrupper. Beroende på vilket samhälle som ligger till grund för det demokratiska systemet ställs demokratin dessutom inför olika typer av utmaningar.
Med utgångspunkt i de ovan beskrivna skillnaderna erbjuder den här kursen en djupdykning i några av de för demokratin mest centrala frågeställningarna. Kursen behandlar särskilt frågor kring hur demokrati kan förstås och definieras, om och varför ett demokratiskt system kan anses vara eftersträvansvärt, hur ett demokratiskt system kan etableras och upprätthållas, hur det underliggande samhällets karaktär påverkar villkoren för det demokratiska systemets utformning, samt vilka utmaningar demokratiska system – gamla som nya – har mött och står inför. För att illustrera skillnader i demokratins kvalitet, utformning, förutsättningar, grad av konsolidering, möjligheter och utmaningar utgår kursen från såväl historiska som dagsaktuella händelser och skeenden. Centrala statsvetenskapliga teorier kommer till användning och diskuteras inom ramen för en jämförande och problemdriven ansats.