Vad är folkhögskola? Allmän kurs, särskild kurs och internat
Utbildningskompassen 8 oktober 2026
Folkhögskolan är en skolform för vuxna. Där kan du läsa in behörighet till vidare studier eller gå en kurs inom ett ämne som musik, skrivande eller ett yrke.
Folkhögskola är en skolform för vuxna där du kan läsa in grundskole- och gymnasiekunskaper eller gå en kurs med ett bestämt innehåll, till exempel musik, konst, skrivande eller en yrkesutbildning. Undervisningen kostar i regel ingenting, klasserna är ofta små och många skolor har internat där du kan bo. Du får inga betyg i varje ämne. I stället får du ett studieomdöme och intyg om vilken behörighet du har fått.
Folkhögskolorna finns över hela landet, i städer och på landsbygden. De flesta drivs av en folkrörelse eller en organisation, till exempel en kyrka, en nykterhetsrörelse, en fackförening eller en idéburen förening. Andra drivs av regioner. Staten ger bidrag till skolorna, men varje skola bestämmer själv vilka kurser den ger och hur undervisningen läggs upp. Därför skiljer sig folkhögskolorna mer från varandra än skolor inom de flesta andra skolformer.
Vad folkhögskola innebär i praktiken
En vanlig dag på en folkhögskola liknar en skoldag med mycket samtal. Ni är kanske femton till tjugo i gruppen, och läraren har tid att prata med var och en. Undervisningen bygger ofta på diskussioner, grupparbeten och projekt där flera ämnen vävs ihop. Ett projekt om klimat kan till exempel ta in samhällskunskap, naturkunskap och svenska på samma gång.
Den som studerar på en folkhögskola kallas deltagare. Det säger något om tanken bakom skolformen: du ska vara med och påverka hur arbetet går till. På många skolor finns deltagarråd, och gruppen har ofta inflytande över teman och arbetssätt.
Folkhögskolan har ingen läroplan från staten. Skolan beskriver själv vad kursen ska leda till. Det gör det möjligt att anpassa takten. Den som har varit borta från skolan i många år, eller som har dåliga erfarenheter av skolan, kan få mer tid och stöd än på andra håll.
Kurserna delas in i två slag: allmän kurs och särskild kurs.
Allmän kurs: läsa in behörighet på folkhögskola
Den allmänna kursen är för dig som saknar grundskole- eller gymnasiekunskaper. Där kan du läsa in grundläggande behörighet till högskola och yrkeshögskola. Många skolor erbjuder också särskild behörighet, till exempel mer matematik eller engelska, och en del har inriktningar mot ett visst område som vård eller media.
Hur länge du går beror på vad du har med dig. Har du gått klart gymnasiet men saknar några ämnen kan ett år räcka. Saknar du större delen av gymnasiet, eller delar av grundskolan, kan det ta två eller tre år. Skolan går igenom dina tidigare betyg när du söker och föreslår en plan.
För att börja på en allmän kurs behöver du vara vuxen, och det finns en nedre åldersgräns. Den exakta regeln och eventuella undantag får du veta av skolan.
Studieomdöme och intyg
På folkhögskolan får du inga betyg i varje ämne. När du är klar får du ett intyg som visar vilken behörighet du har uppnått, alltså vilka ämnen och nivåer du har läst. Du får också ett studieomdöme. Det är lärarnas samlade bedömning av hur väl du klarar studier, till exempel hur du planerar, tar ansvar, samarbetar och tar till dig nya kunskaper.
När du söker till högskolan finns en egen urvalsgrupp för den som har studieomdöme från folkhögskola. Där jämförs du med andra sökande som också har ett studieomdöme. Hur studieomdömet räknas och vilka regler som gäller ser du på antagning.se. Till yrkeshögskolan bestämmer varje skola hur urvalet går till.
Allmän kurs eller komvux
Både folkhögskolans allmänna kurs och komvux kan ge dig behörighet. Skillnaden ligger i hur du studerar. På komvux läser du en kurs i taget, ofta i egen takt och ibland på distans, och du får ett betyg i varje kurs. På folkhögskolans allmänna kurs går du i en grupp som läser tillsammans under hela läsåret, och du får ett studieomdöme. Den som vill ha mycket stöd och en fast grupp trivs ofta på folkhögskolan. Den som vill läsa några enstaka kurser snabbt, kanske vid sidan av jobbet, väljer oftare komvux. Mer om komvux står i artikeln läsa in behörighet på komvux.
Särskild kurs: ämnen och yrkesutbildningar
De särskilda kurserna har ett bestämt innehåll som skolan väljer. Utbudet är brett. Några exempel på vad en särskild kurs kan handla om:
- konstnärliga ämnen som bild och form, musik, teater, dans, foto och film
- skrivande och journalistik
- friluftsliv, idrott och ledarskap
- språk, till exempel svenska som andraspråk eller teckenspråk
- yrkesutbildningar, till exempel till fritidsledare, behandlingspedagog, tolk eller teckenspråkstolk
- kurser för personer i en viss situation, till exempel för nyanlända eller för den som vill komma tillbaka efter en sjukskrivning
Längden varierar från några veckor till flera år. De konstnärliga kurserna fungerar ofta som en förberedelse inför ansökan till en konstnärlig högskola. Där bygger du upp en portfolio eller övar inför antagningsprov.
Några av yrkesutbildningarna på folkhögskolan är den vanligaste vägen till yrket, och fritidsledare är ett tydligt exempel. Andra yrken har flera vägar, och då kan en kurs på folkhögskolan vara en av dem. Fråga skolan vad tidigare deltagare har gått vidare till, och om utbildningen ger en examen eller ett intyg som arbetsgivare inom området känner till.
Inför de flesta särskilda kurser behöver du inte ha läst in gymnasiet. Kraven skiljer sig mellan kurserna. En del kräver att du har grundläggande behörighet, en del kräver arbetsprover och en del har en intervju.
Studiemiljön och att bo på internat
Många folkhögskolor har internat. Då bor du på skolan eller strax intill under terminen, ofta i ett eget rum med gemensamt kök eller matsal. Du äter flera måltider på skolan och träffar de andra deltagarna även efter lektionstid. För många blir det en stor del av tiden på folkhögskolan. Du får nya vänner och en vardag som kretsar kring studierna.
Du behöver inte bo på internatet. Många deltagare pendlar eller bor i en egen lägenhet på orten. Fråga skolan hur det brukar se ut på den kurs du är intresserad av, eftersom det kan skilja sig mellan kurserna på samma skola.
Det finns också folkhögskolekurser på distans. En del är helt på distans, andra har några träffar på skolan under terminen. Läs mer om hur det fungerar i artikeln att plugga på distans.
Vad det kostar att gå på folkhögskola
Själva undervisningen är i regel avgiftsfri. Det kan ändå bli kostnader. Bor du på internatet betalar du för rummet och för maten. Många skolor tar ut en avgift för material, kopior och datorer, och en del kurser har studieresor som deltagarna står för. På konstnärliga kurser kan du också behöva köpa eget material, som färg, papper eller utrustning.
Hur stora kostnaderna är skiljer sig mycket mellan skolor och kurser. Fråga skolan vad just din kurs kostar per termin innan du tackar ja.
Du kan ofta få studiemedel från CSN när du går på folkhögskola, både på allmän kurs och på många särskilda kurser. Vad du kan få beror bland annat på din ålder, din studietakt och vilken kurs du går. Kontrollera vad som gäller för dig hos CSN.
Så söker du till folkhögskola
Du söker direkt till varje folkhögskola. Det finns ingen gemensam antagning, så du kan söka till flera skolor samtidigt. Skolorna har egna ansökningstider. Många kurser startar på hösten och har sista ansökningsdag under våren, men det finns också kurser som startar på våren och kurser med löpande antagning. På folkhogskola.nu kan du söka bland kurserna på landets folkhögskolor.
Det här brukar ansökan innehålla:
- en ansökningsblankett eller ett formulär på skolans webbplats
- dina tidigare betyg, om du söker en allmän kurs eller en kurs som kräver behörighet
- ett personligt brev där du berättar varför du söker
- arbetsprover, om du söker en konstnärlig kurs
- referenser, på en del skolor
Skolorna väljer deltagare på egna sätt. Många väger in hur kursen kan hjälpa dig och hur gruppen blir som helhet. Det är vanligt med en intervju, på skolan eller över video. Där får du också chansen att fråga om sådant som boendet, kostnaderna och hur en vanlig vecka ser ut.
Vanliga frågor
Kan jag bli behörig till högskolan på folkhögskola?
Ja. Den allmänna kursen kan ge grundläggande behörighet till högskola och yrkeshögskola, och många skolor erbjuder också kurser för särskild behörighet. När du söker till högskolan kan du söka i den urvalsgrupp som är till för dem med studieomdöme från folkhögskola.
Får man betyg på folkhögskola?
Nej, folkhögskolan sätter inga betyg i varje ämne. Du får ett intyg om vilken behörighet du har uppnått och ett studieomdöme som beskriver din förmåga att studera. Vill du ha betyg i ett visst ämne kan du läsa det på komvux.
Vad är skillnaden mellan allmän kurs och särskild kurs?
Allmän kurs är för dig som vill läsa in grundskole- eller gymnasiekunskaper och bli behörig till vidare studier. Särskild kurs har ett bestämt innehåll, till exempel musik, skrivande eller en yrkesutbildning. Kraven för att komma in och hur länge kursen pågår skiljer sig mellan dem.
Måste jag bo på internatet?
Nej. Internatet är ett erbjudande, och många deltagare bor hemma eller i en egen lägenhet. Fråga skolan om det finns rum och vad det kostar om du vill bo där.
Är folkhögskolor religiösa eller politiska?
Många folkhögskolor drivs av en rörelse med en egen idé, till exempel en kyrka eller en folkrörelse. Det kan märkas i skolans profil och i vissa kurser. Du behöver inte dela rörelsens värderingar för att gå där, men det är bra att läsa om skolan innan du söker.
På sidan om folkhögskola som utbildningsform finns mer om formen, och i katalogen hittar du de folkhögskolekurser som finns i Skolverkets register. Vill du jämföra flera vägar in i studier kan du läsa frågor att ställa innan du söker.